Nytt år och snart dags att deklarera inkomster för 2023. Här lyfter vi några viktiga datum för fysiska personer att ha koll på under 2024.
I och med att kostnadsräntan på skattekontot uppgår till 5 procent är det viktigt att veta vid vilka tidpunkter som skatten ska vara inbetald för att undvika denna ränta. Om kvarskatten överstiger 30 000 kronor ska denna vara inbetald redan den 12 februariför att undvika kostnadsränta. Kostnadsräntan börjar räknas från och med den 13 februari på den del av kvarskatten som överstiger 30 000 kronor.
Om kvarskatten understiger 30 000 kronor behöver betalningen finnas på skattekontot senast den 3 maj för att undvika kostnadsränta.
Om man inte betalar kvarskatten på förfallodagen kommer skulden att belöpa med den höga kostnadsräntan som uppgår till hela 20 procent. När den slutliga kvarskatten ska betalas beror på när man får sitt slutskattebesked. Nedan framgår tidpunkterna när betalningen ska vara gjord till skattekontot beroende på tidpunkten för slutskattebeskedet.
8-12 april – för den som har godkänt sin deklaration digitalt, utan ändringar eller tillägg, senast 3 april.
Datum då pengarna ska finnas på skattekontot: 12 juli 2024
5-9 augusti – för den som deklarerade senast 2 maj och som inte har fått slutskattebeskedet i april eller juni.
Datum då pengarna ska finnas på skattekontot: 12 november 2024
2-6 december – för den som inte har fått slutskattebeskedet tidigare eller som saknar skatteregistrering i Sverige.
Datum då pengarna ska finnas på skattekontot: 12 mars 2025
Det finns många olika anledningar till att man kan behöva betala in extra för att täcka upp för den slutliga skatten.
Här är exempel på situationer som kan ge kvarskatt:
• Investeringssparkonto – man betalar skatt på en schablonintäkt. Banken betalar inte in någon skatt för det.
• Vinst vid försäljning av aktier eller fonder samt fastighet respektive bostadsrätt – görs en vinst vid försäljningen ska man betala skatt på den.
• Innehav av fastighet – vid innehav av fastighet utgår fastighetsskatt eller fastighetsavgift.
• Uthyrning av bostad – en villa, bostadsrätt eller sommarstuga kan hyresintäkten beskattas, beroende på hyresintäktens storlek.
• Lön från någon som inte är huvudarbetsgivare och pensionsutbetalningar där skatteavdrag har gjorts med 30 procent.
Skatten kan beräknas med hjälp av Skatteverkets tjänst Räkna ut din skatt.
Inkomstdeklarationen för fysiska personer ska vara inlämnad till Skatteverket senast den 2 maj, om man inte har fått anstånd att lämna in deklarationen senare. Som vanligt finns det möjlighet att få tillbaka överskjutande skatt tidigare om man lämnar in deklarationen digitalt.
Deklarationen skickas den 4-8 mars till privatpersoner som har en digital brevlåda. Om man inte har en digital brevlåda skickas pappersdeklaration ut under tidsperioden 15 mars-15 april. Om man hellre vill ha en digital deklaration behöver man skaffa en digital brevlåda senast den 3 mars.
Skatteverkets e-tjänst Inkomstdeklaration öppnar den 19 mars. Det är då möjligt att logga in med e-legitimation och deklarera. Vill man ha skatten tillbaka redan i april behöver deklarationen godkännas digitalt senast den 3 april. Du får då inte ha gjort några ändringar eller tillägg i deklarationen och du måste också ha anmält ett mottagarkonto för utbetalningen.
Till den som deklarerar senast den 3 maj och vars deklaration är godkänd kommer Skatteverket att betala ut skatteåterbäringen den 4-7 juni.
The post Deklarera – viktiga datum att ha koll på för dig som privatperson! appeared first on Tidningen Konsulten.
Från och med 1 januari 2024 ska ansökningar för återbetalning av skatt på bränsle som förbrukas i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk göras kvartalsvis. Samtidigt höjs det totala återbetalningsbeloppet till totalt 3 926 kronor per kubikmeter.
Tidigare har ansökan om återbetalning av skatt på bränsle som har förbrukats yrkesmässigt i jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet i arbetsfordon, skepp och vissa båtar gjorts årsvis – eller kvartalsvis efter medgivande av Skatteverket. Från och med den 1 januari 2024 ska alla ansökningar göras kvartalsvis och något medgivande behövs inte längre.
Återbetalningsbeloppet behöver uppgå till minst 500 kronor för ett kalenderår för att återbetalning ska medges. Ansökan ska däremot lämnas till Skatteverket även om det återbetalningsbara beloppet inte uppgår till 500 kronor under den första perioden. Detta eftersom ansökningarna ska avse förbrukningen under den aktuella perioden.
Anledningen till en övergång från helårsvis till kvartalsvis återbetalning är att det stärker likviditeten hos näringsidkare inom de berörda sektorerna och på så vis förbättras deras förutsättningar att möta den rådande lågkonjunkturen och de stigande priserna på insatsvaror.
För skatt på bränsle som förbrukats i arbetsmaskiner, i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ändras återbetalningsbeloppet för koldioxidskatt till 2 456 kronor per kubikmeter och för energiskatt med 1 470 kronor per kubikmeter. Detta gäller för sådan förbrukning som sker från och med 2024.
• Sök bara för el- eller bränsleförbrukning i den del av verksamhet som ger rätt till skattenedsättning.
• Ha underlagen för ansökan tillgängliga, så att du kan visa att du har rätt till skattenedsättningen och att förbrukningen är korrekt beräknad.
The post Srf konsulterna tipsar: Ny ansökningsperiod för återbetalning av skatt i jordbruk och skogsbruk appeared first on Tidningen Konsulten.
De allra flesta arbetsgivare och uppgiftslämnare rapporterar idag arbetsgivardeklaration med individuppgifter (AGI). Den finns dock fortfarande tillfällen när kontrolluppgifter ska lämnas.
Det är alltid antingen AGI eller en kontrolluppgift som ska lämnas till Skatteverket. Huvudregeln är att uppgifterna rapporteras månatligen via AGI, men för vissa löner, arvoden samt ersättning från pensions- och försäkringsutbetalare med flera är det inte AGI som lämnas, det är kontrolluppgifter.
Det finns utländska arbetsgivare som inte har fast driftställe i Sverige och som har tecknat ett socialt avtal med den anställde, det vill säga det finns en överenskommelse om att den anställde ska fullgöra arbetsgivarens skyldigheter att betala avgifter för dess räkning. I dessa fall ska en KU10 skickas in till Skatteverket. Om den anställde får en ersättning som varken beskattas i Sverige eller som det inte betalas sociala avgifter för eftersom personen inte tillhör svensk socialförsäkring, har utbetalaren ett val. Antingen kan en kontrolluppgift (KU14) lämnas eller så tas ersättningen med i AGI.
Vanligtvis behöver en juridisk person som betalar ut en ersättning under 100 kronor till en privatperson under ett kalenderår inte redovisa beloppet. Detsamma gäller för en privatperson eller ett dödsbo som betalar ut ersättning, men då är gränsen högre – 1 000 kr. Det senare gäller under förutsättning att ersättningen eller förmånen inte motsvarar en utgift i en näringsverksamhet, skatteavdrag inte har gjorts och att värdet på det som mottagaren har fått sammanlagt understiger 1 000 kronor. Överstiger ersättningen 1 000 kronor ska en kontrolluppgift (KU10) lämnas.
I år gäller nya regler om tjänsten har tillhandahållits via en digital plattform. Är det en personlig tjänst som innefattar tids- eller uppgiftsbaserat arbete och som:
Då kan det bli läge att lämna en KU90. Det är oberoende av om tjänsten kan utföras online eller fysiskt offline, avgörande är om tjänsten förmedlas via en plattform.
Har ett fåmansföretag lämnat utdelningar till sina delägare ska företaget lämna en kontrolluppgift på det (KU31). Sätt ett kryss i Delägare m.fl. i fåmansföretag fält 061 på kontrolluppgiften Det gör att utdelningen inte blir förtryckt och redovisad dubbelt i inkomstdeklarationen, men kommer att framgå av specifikationen.
Ibland behöver kontrolluppgifter även redovisas för andra kapitalinkomster och även kapitalutgifter.
En utdelning på andelar i ett fåmansföretag ska även redovisas av delägaren på bilaga K10 eller K12 beroende på om andelen är kvalificerad eller inte. Bilagan lämnas tillsammans med inkomstdeklarationen.
The post KU-dags! appeared first on Tidningen Konsulten.
Efter många års utredning finns nu ett konkret förslag från regeringen att företagare inte längre behöver spara kvitton och fakturor i pappersformat – så länge de sparas i digital form. Om förslaget blir verklighet kommer det innebära stora kostnadsbesparingar för många företag.
Enligt nuvarande regler måste företag bevara räkenskapsinformation i sin originalform under drygt tre år, även om informationen överförs till digital form. Det innebär att papperskvitton, pappersfakturor och annat räkenskapsmaterial som tas emot i pappersformat måste sparas i pappersformat under denna tid. Något som innebär mycket krångel, onödig administration och kostnader för många företag.
Enligt en analys av Svenskt Näringsliv som gjordes med stöd av Srf konsulternas medlemmar kostar enbart kravet på hantering av papperskvitton landets företag 3,9 miljarder kronor per år.
Srf konsulternas redovisningsexpert Maria Albanese satt med i den utredning som redan sommaren 2021 presenterade en rad förslag som skulle förenkla arkivering av räkenskapsinformation. Därefter har väntan varit lång på att förslagen ska tas vidare.
Nu har alltså regeringen äntligen föreslagit att bokföringslagen ska ändras så att räkenskapsinformation på papper bara ska behöva bevaras till dess att informationen överförts i digital form. Därefter kan materialet kastas.
I förslaget förtydligas företagets ansvar att se till att överföringen görs på ett sådant sätt att ingen information försvinner.
– Detta innebär att företaget ansvarar såväl för den tekniska lösningen som för att det finns väl fungerande rutiner på plats. Här blir det viktigt att redovisningskonsulten hjälper företaget att sätta upp rutinerna så att överföringen görs på ett bra sätt, säger Maria Albanese.
Om lagförslaget går igenom kommer det innebära en avsevärd förenkling för många företag. Något som Maria Albanese välkomnar.
– Att tvingas spara papperskvitton och pappersfakturor har länge upplevts som krångligt, onödigt och otidsenligt av företagen. Därför är det verkligen glädjande att lagstiftningsprocessen nu äntligen går vidare. Om en uppdatering av bokföringslagen blir verklighet kommer det bespara företagen mycket tid och pengar, säger Maria Albanese.
Även systemleverantörerna Björn Lundén och Fortnox är positiva till förslaget och tror att det kommer skapa en smidigare vardag för Sveriges företag som kan lägga tid och pengar på bättre saker än arkivering av redan digitaliserade kvitton.
– Vi har länge drivit denna fråga på olika sätt. Förändringen kommer innebära att det blir enklare för våra användare att göra rätt. Den manuella arkiveringen av fysiska kvitton, som företag idag måste hantera för att uppfylla lagen, sköts utanför Fortnox. Men vi har en stark drivkraft att underlätta vardagen för Sveriges företag och skapa digitala, enkla och smarta lösningar. Bäst är det såklart när kvitton och leverantörsfakturor är digitala från början. I den utvecklingen är vi drivande, både med egna lösningar, och med samarbetspartners, säger Josef Elvby som är produktområdeschef på Fortnox.
Enligt regeringens tidsplan ska förslaget läggas fram för riksdagen för behandling före sommaren och de nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
The post Snart kan företagare slippa krånglig kvittohantering appeared first on Tidningen Konsulten.
Införandet av AGI, Arbetsgivardeklaration på individnivå, är en av de största förändringar av lönehanteringen som Srf Lönsam arbetat fram tillsammans med Skatteverket. Nu föreslås att användningen av AGI utökas för att motverka fusk och kriminalitet.
Srf konsulternas remissvar är resultatet av ett mycket djupt samarbete mellan Srf Lönsam, Srf Löneexpertgrupp, Skatteverket och Försäkringskassan.
– Det är tillsammans vi förändrar branschen och vi är även eniga i vårt remissvar. Rent tekniskt är det möjligt att genomföra utredningens förslag redan nu, säger Malin Sköld, produktområdeschef Fortnox.
Delbetänkandet från 2022 års skatteförfarandeutredning har rubriken: En utvecklad arbetsgivardeklaration – åtgärder mot missbruk av välfärdssystemen (SOU 2023:47). Remisstiden gick ut 29 december 2023. Regeländringarna kan träda i kraft 1 juli 2024. Grundtanken är att fler uppgifter ska hämtas in i samband med rapportering av arbetsgivardeklaration.
Remissen som lämnats in av Srf konsulterna har föregåtts av ett antal möten mellan programvaruleverantörer, löneexperter och myndigheter under branschorganisationens paraply. Två av utredningens förslag, som Srf konsulterna samtycker till, har Skatteverket i centrum:
• Vid utlämnande av individuppgifter till en annan myndighet eller en arbetslöshetskassa ska Skatteverket också informera om uppgifterna ändrats eller rättats av uppgiftslämnaren.
• Skatteverket ska få informera den mottagande myndigheten eller arbetslöshetskassan om att Skatteverket har frångått uppgiften i ett beskattningsbeslut.
Skatteverkets Monica Gyllander, verksamhetsutvecklare, betonar vikten av samverkan för att få rätt insikter, formulera genomförbara förslag och nå lösningar som fungerar för branschen, näringslivet och samhället i stort:
– Vid större tekniska förändringar behöver vi tid för att, tillsammans med programvaruföretagen, testa olika lösningar innan en regeländring träder i kraft. Vi behöver också tid till dialog med Försäkringskassan och andra berörda myndigheter.
– Nyckeln till att nya system och ändrade system fungerar när en lagändring träder i kraft är föregående diskussioner och samarbeten av den typ Srf konsulterna arbetar för, även när det gäller den nu aktuella utredningen och remissen.
Vad gäller Försäkringskassans roll föreslår utredningen bland annat att AGI ska användas för att föra över uppgifter om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning från arbetsgivaren, och frånvaro där detta kan bli aktuellt. Myndigheten föreslås få tillgång till fler uppgifter på individnivå. Bland annat för att kunna beräkna och kontrollera sjukpenning. Allt för att stoppa bedrägerier.
– Som syns i remissvaret ser vi verkliga möjligheter att minska konsulternas administrativa börda genom att mer information skickas med i samband med AGI-rapporteringen. Det är vi programutvecklare, löneexperterna, branschen och myndigheterna helt överens om. Vi hoppas att detta är starten på något nytt. Lönesystemen innehåller redan i dag väldigt mycket information som vi kan börja rapportera in så snart lagar och regler tillåter.
Det säger Malin Sköld som redan 2012, tillsammans med Srf konsulternas Zennie Sjölund, skrev remissen till utredningen som ledde till att kontrolluppgifter började lämnas in till Skatteverket en gång i månaden, i stället för en gång om året. Detta blev sedan till AGI.
– Utan vår goda samverkan hade AGI-lösningen aldrig blivit så bra, resonerar Malin Sköld, som i dag representerar Fortnox i Srf konsulternas samverkansgrupp Lönsam, som samlar de svenska lönesystemleverantörerna.
Lotta Sprangers är HR- och löneexpert på Simployer och ingår i Srf konsulternas lönegrupp sedan 2019. Hon jobbar med lönekunder och lönefrågor i vardagen och leder löneutbildningar. Hennes åtta kollegor i gruppen har liknande bakgrund. Från deras håll dominerade en synpunkt i arbetet med remissen:
– Det bör även fortsättningsvis finnas möjlighet att göra korrigeringar och rättelser av ingivna uppgifter hos Försäkringskassan. Annars väntar merarbete för oss, företagen och Försäkringskassan. Alla som jobbar med lön vet hur vanligt det är att exempelvis personal rapporterar in frånvaro fel och justerar i efterhand. Till exempel att man anger sjukfrånvaro fast det var vård av barn som orsakade frånvaron.
I remissen listas sex konkreta scenarier som understryker vikten av att kontrollen av de inlämnade uppgifterna inte görs för tidigt. Som utredningens förslag är skrivet kommer det inte att gå att korrigera uppgifter när de väl är inlämnade via AGI.
– Vi är överens om att det bör justeras. Det är överlag väldigt intressant och givande att ta del av insikterna från de andra. Genom denna samverkan får även vi som jobbar med lön i vardagen en chans att påverka branschen som helhet och lagstiftningen som styr vår vardag. Samtidigt får vi en insikt i, och förståelse för, hur programvaruutvecklarna och myndigheterna resonerar. Det är mycket värdefullt, avslutar Lotta Sprangers.
The post Samverkan gör AGI till vapen mot fusk appeared first on Tidningen Konsulten.
Många företagare i Sverige känner en allt större otrygghet i takt med att brottsligheten ökar. Lena Nitz som är expert på brott- och trygghetspolicy vid Svenskt Näringsliv ger tips på vad du som företagare kan göra för att upptäcka och förhindra brott.
Hälften av företagen i Sverige utsätts årligen för brott och vart tjugonde företag överväger att lägga ner sin verksamhet på grund av otrygghet. Det visar Svenskt Näringslivs rapport, ”Brottslighetens kostnader”.
Den samlade kostnaden för brottsligheten mot svenska företag uppgår till 100 miljoner kronor och i takt med den ökande brottsligheten får polisen svårt att hinna med att skydda företagen.
Näringslivet tvingas i stället själva lägga stora summor på kamerabevakning, väktare, ordningsvakter och andra former av säkerhetslösningar.
– Många företag upplever att brottslighet mot företag inte tas på allvar och att näringslivet lämnas själva att lösa det, säger Lena Nitz.
Det är därför det är så viktigt att få kunskap om vilken typ av brott som företagen utsätts för och hur det drabbar inte bara dem själva utan hela samhället.
– Vår rapport är en viktig pusselbit för att få en helhetsbild av dagens brottslighet mot svenska företag. Utan pålitlig kunskap blir brottsbekämpningen ineffektiv och beslutsfattare riskerar att underskatta problemen, säger Lena Nitz.
Rapporten visar också att oron och utsattheten för brottslighet leder till att det blir svårt för företagen att rekrytera och att investeringsviljan hämmas.
Till detta kommer oron för att utsättas för brott som påverkar viktiga beslut, exempelvis om var företaget ska etablera eller flytta sin verksamhet, om eventuell expansion är aktuell eller om det snarare handlar om att lägga ned delar av verksamheten.
– Det här är mycket allvarligt och riskerar att få allvarliga konsekvenser för samhället i längden. Företags blotta närvaro skapar ett levande samhälle. Det i sig skapar trygghet. I samma stund som brottsligheten tränger bort företagen tar kriminaliteten och otryggheten över, förklarar Lena Nitz.
Finns det då någonting företagen kan göra för att för att upptäcka eller förhindra brott? Jo, det finns det.
Här är Lena Nitz främsta tips:
Utbilda personalen
Håll dig uppdaterad om de senaste bedrägerimetoderna och informera medarbetarna. Om medarbetarna känner till vilka metoder som används är det lättare att undvika att bli lurad.
Etablera tydliga rutiner och interna kontroller
Implementera interna kontroller för att övervaka och godkänna finansiella transaktioner. Inför godkännandeprocesser för stora betalningar eller förändringar i leverantörsinformation. Se till att alla betalningar kräver minst två godkända signaturer.
Säkra företagsinformation
Använd starka lösenord och ändra dem regelbundet. Implementera tvåfaktorsautentisering för att förstärka säkerheten.
Säkerhetskopiera data
Regelbundna säkerhetskopieringar av företagskritisk information minskar risken för dataförlust vid attacker som ransomware.
Skydda företagsnätverket
Installera och uppdatera brandväggar och antivirusprogram. Använd krypterad kommunikation för känslig dataöverföring.
Uppdatera mjukvara regelbundet
Håll alla system och programvaror uppdaterade för att täppa till säkerhetshål och minska risken för intrång.
Verifiera leverantörer och kunder
Kontrollera leverantörers och kunders bakgrund och pålitlighet innan du etablerar affärsrelationer.
Var särskilt försiktig med nya eller okända parter.
Upprätta en incidenthanteringsplan
Skapa en plan för hur företaget ska agera om det drabbas av bedrägeri.
Kontakta banken så fort som möjligt och anmäl alltid till Polisen om du blivit utsatt för bedrägeri!
The post Brottsligheten mot företagare ökar – så minskar du risken att bli utsatt appeared first on Tidningen Konsulten.
Den 31 januari 2024 är sista dagen för företag som har utfört rot- och rutarbeten att begära utbetalning från Skatteverket för de arbeten som kunderna har betalat under 2023. Missa inte att ansöka om det i tid!
Hur hanteras rot- och rutavdrag vid årsskiftesbetalningar?
Fråga: Arbetet är utfört under 2023 men kunden har bara betalt en del av det fakturerade beloppet under 2023, till exempel vid delfakturering. Vad händer när betalningar görs på båda sidor om ett årsskifte?
Svar: Om företaget har utfört ett rut- eller rotarbete och kunden bara har betalat en del av det sammanlagda fakturabeloppet ska utföraren bara ansöka om utbetalning för denna del som betalning har skett för.
Det innebär att för den del av fakturan som kunden betalade år 2023 måste utföraren ansöka om utbetalning senast den 31 januari år 2024. Fakturan behöver alltså inte vara slutbetald för att man ska kunna ansöka om utbetalning, däremot måste arbetet som betalningen avser vara utfört. Om fakturan avser både material- och arbetskostnader och det vid delbetalningen inte framgår vad betalningen avser ska begäran om utbetalning proportioneras mot den slutliga fördelningen av material och arbete. När kunden betalar resterande del av fakturan under 2024 ansöker du om utbetalning för den delen. Även det beloppet ska proportioneras.
Läs fler vanliga frågor om Rot- och rutarbeten på Skatteverkets hemsida.
The post Srf konsulterna tipsar: Ansök om utbetalning för rot- och rutarbeten – senast 31 januari appeared first on Tidningen Konsulten.
Nytt år och dags att förnya träningskortet. För anställda som erbjuder sin personal ett friskvårdsbidrag finns det några saker att tänka på.
Friskvårdsbidrag är en form av personalvårdsförmån som en arbetsgivare har möjlighet att erbjuda sina anställda. Utgångspunkten är att förmåner som den anställde får från arbetsgivaren är skattepliktiga, men det finns vissa undantag då förmånerna är skattefria.
Friskvårdsbidraget kan vara skattefritt för den anställde om följande tre förutsättningar är uppfyllda:
Förmånen ska inte heller kunna bytas mot kontanter.
För att friskvårdsbidraget ska vara skattefritt för de anställa måste det erbjudas till företagets hela personal. Med hela personalen avses samtliga anställda oavsett anställningsvillkor. Det betyder att även vikarier och tillfälligt anställda ska omfattas av erbjudande av personalvårdsförmåner.
Skatteverket anser att en arbetsgivare med bibehållen skattefrihet kan välja att erbjuda alla anställda ett lika stort friskvårdsbidrag eller att proportionera friskvårdsbidraget utifrån de anställdas anställningstid eller sysselsättningsgrad. Anställda som till exempel arbetar deltid på 50 procent kan alltså erbjudas 50 procent av det fulla värdet av bidraget. Detta gäller under förutsättning att samma villkor gäller för samtliga anställda.
Sådan proportionering eller annan fördelning av bidrag kan dock inte göras utifrån kriterier som lönenivå, tjänsteställning eller arbetsort. Inte heller minskad arbetstid eller ledighet på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet får medföra reducerat friskvårdsbidrag.
En arbetsgivare kan bara ersätta en anställds utlägg för utgifter för friskvård som den anställda betalar under anställningstiden.
Den som är delägare till ett aktiebolag och är anställd av företaget kan få friskvårdsbidrag precis som vilken anställd som helst under förutsättning att villkoren är uppfyllda.
Med mindre värde avses 5 000 kronor inklusive moms enligt Skatteverket. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande ansett att ett friskvårdsbidrag på 6 500 kronor inklusive moms inte var av mindre värde.
Om arbetsgivaren erbjuder ett friskvårdsbidrag som överstiger ett mindre värde ska en anställd som utnyttjar ett sådant bidrag förmånsbeskattas för hela beloppet, inte bara det överskjutande beloppet. Arbetsgivaren måste då också betala sociala avgifter på hela beloppet.
En aktivitet som kostar mer än 1 000 kronor (inklusive moms) för ett enstaka tillfälle uppfyller inte kraven för att vara av enklare slag, om inte aktiviteten innehåller moment av motion och träning. En sådan aktivitet, det vill säga en aktivitet utan moment av motion och träning som kostar mer än 1 000 kronor för ett tillfälle, är en skattepliktig förmån även om det totala friskvårdsbidraget är av mindre värde.
Friskvårdsbidraget får användas till de enklare aktiviteter med inslag av motion som till exempel styrketräning, simning och dans. Men även behandlingar som är avstressande, motverkar ömhet och stelhet räknas som friskvård. Det går också att använda bidraget till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.
Tidigare hade Skatteverket en förteckning på de vanligast förekommande godkända friskvårdsaktiviteterna. Den omfattande listan är nu borttagen, eftersom det kunde tolkas som att aktiviteter som saknades på listan inte var godkända.
Det vanliga är att arbetsgivaren i efterhand ersätter den anställde med friskvårdsbidrag mot att den anställde lämnar in det personliga kvittot som styrker utgiften. Arbetsgivaren kan ersätta utlägg för årskort, klippkort eller enkelbiljetter samt för elektroniska motsvarigheter.
Vissa arbetsgivare kan ha avtal med någon form av friskvårdsportal och den anställde kan då teckna olika tjänster och “betala” med sitt friskvårdsbidrag direkt via portalen. Den anställde behöver i dessa fall inte ligga ute med pengar och inte heller lämna in kvittot.
Den som driver en enskild firma räknas inte som anställd och kan därför inte ge sig själv ett friskvårdsbidrag. Finns det anställda i företaget omfattas de dock av friskvårdsbidraget.
The post Friskvårdsbidrag 2024 – tänk på detta appeared first on Tidningen Konsulten.
Skyldigheten för företag att använda kassaregister har funnit sedan 2009. Reglerna infördes för att skapa en sund konkurrens mellan företag i kontantbranschen. Alla företag som i sin näringsverksamhet säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort eller swish ska använda ett kassaregister. På så sätt får de samma villkor när det gäller vilken försäljning som ska redovisas och möjligheten att undanhålla försäljningar minskar.
Skyldigheten för företag att använda kassaregister har funnit sedan 2009. Reglerna infördes för att skapa en sund konkurrens mellan företag i kontantbranschen. Alla företag som i sin näringsverksamhet säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort eller swish ska använda ett kassaregister. På så sätt får de samma villkor när det gäller vilken försäljning som ska redovisas och möjligheten att undanhålla försäljningar minskar.
För att omfattas av skyldigheten behöver försäljningen ske mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort. Det finns många olika betalningssätt och tekniken fortsätter utvecklas med nya lösningar.
Kontant betalning är betalning med sedlar och mynt, rikskuponger (kuponger som företaget löser in hos något annat företag) och pantkvitto. Även elektroniska betalningar omfattas och jämställs enligt Skatteverket med kontokortsbetalning.
Exempel på elektroniska betalningar är när betalning sker via en SMS-tjänst eller någon annan elektronisk betalningstjänst. Det medför att en försäljning som en kund betalar genom att swisha ska registreras i ett kassaregister.
Fakturerade försäljningar omfattas inte av skyldigheten att registreras i ett kassaregister. En fakturerad försäljning kännetecknas av att säljaren lämnar kredit till en köpare för senare betalning. Det finns däremot inget som hindrar att ett företag använder ett kassaregister för att registrera försäljning mot kredit. Det kan vara bra för att få en bra sammanställning över vilken försäljning som har skett under en dag.
Om ett företag upprättar en faktura och samtidigt tar kontant betalt vid försäljningstillfället brukar fakturan kallas kontantfaktura. Upprättar företaget en kontantfaktura för försäljningen behöver den inte registreras i ett kassaregister. Det förutsätter att företaget följer de regler som gäller för bokföring av fakturor och att kontantfakturan innehåller ett antal uppgifter.
Det finns en rad undantag från skyldigheten att använda kassaregister. Dessa undantag kan delas in i tre grupper: undantag enligt lagen, undantag i enskilda fall som Skatteverket har beslutat samt undantag enligt Skatteverkets föreskrifter.
Det är en sådan föreskrift som Skatteverket nu har förnyat för företag som säljer lotter och skicklighetsspel på offentliga nöjestillställningar. Det finns även undantag enligt Skatteverkets föreskrifter för viss obemannad försäljning som uppfyller vissa förutsättningar. Med obemannad försäljning menas att ett företag säljer varor eller tjänster där köparen själv sköter betalningen, utan övervakning av någon från företaget. Kunden kan till exempel betala med kort eller lägga betalningen i ett fack, en låda eller liknande. Om företaget övervakar att betalningen görs är försäljningen inte obemannad.
Det finns sju situationer som enligt lag undantar företaget från skyldigheten att använda ett kassaregister.
Ett undantag gäller företag som bara i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort. Med det menas att den normala omsättningen inklusive moms under beskattningsåret kan antas uppgå till högst fyra prisbasbelopp. För beskattningsåret 2024 innebär det en omsättning på 229 200 kronor.
Ett annat undantag gäller att den som säljer varor eller tjänster genom distansavtal eller hemförsäljningsavtal inte är skyldig att använda kassaregister. Det är företag som exempelvis säljer varor som köparen beställer på en hemsida och får levererat hem.
Slutligen kan Skatteverket medge undantag från skyldigheterna kring kassaregister i två fall. Ett beslut om undantag får förenas med villkor.
För det första kan undantag medges när behovet av ett tillförlitligt underlag för skattekontrollen kan tillgodoses på ett annat sätt.
För det andra kan undantag medges när en viss skyldighet är oskälig. Vad som avses med det bedöms i varje enskilt fall och med beaktan av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Undantag kan innebära att företaget helt befrias från att använda ett kassaregister, eller avse en viss skyldighet, exempelvis skyldigheten att erbjuda kvitton.
Om ett företag inte följer reglerna ska Skatteverket ta ut en kontrollavgift. Det kan exempelvis ske om kassaregistret inte uppfyller lagens krav, företaget inte registrerar en försäljning eller annan användning av kassaregistret eller inte tar fram och erbjuder kunden ett kvitto.
Kontrollavgiften är 12 500 kronor för varje kontrolltillfälle. Skatteverket ska bara ta ut en kontrollavgift vid varje kontrolltillfälle, oavsett om en eller flera överträdelser har konstaterats.
The post Nya föreskrifter om kassaregister appeared first on Tidningen Konsulten.
The post Srf konsulterna tipsar: Skatteregler vid försäljning av andel i karensbolag appeared first on Tidningen Konsulten.